Kompisar och att känna sig utanför: hur kan jag hjälpa mitt barn?

Så vanligt är det

Att känna sig ensam är vanligt i Sverige (Folkhälsomyndigheten). I enkäten Skolbarns hälsovanor 2021/22 svarade 10 procent av pojkarna och 19 procent av flickorna att de ofta eller alltid känner sig ensamma. 15-åringarna svarade det oftast och 11-åringarna minst ofta, och flickor oftare än pojkar i alla åldrar (Folkhälsomyndigheten). Bland flickorna ökade andelen från 11 procent vid 11 års ålder till drygt 20 procent vid 13 år, och bland pojkarna från 4 till 10 procent (Folkhälsomyndigheten). Runt 5 procent svarade att de inte kan prata med sina vänner om problem, medan 53 procent av pojkarna och 61 procent av flickorna svarade att de kan det (Folkhälsomyndigheten).

Att känna sig ensam är inte samma sak som att vara ensam. Alla har olika stort behov av umgänge, och det är okej att vilja vara ensam ibland. Det är ofrivillig och långvarig ensamhet som gör att vi mår dåligt (Region Skåne).

Prata och lyssna

• Visa att du finns där: fråga ofta hur barnet mår och berätta att du finns där om hen behöver hjälp eller vill prata (Region Skåne). Ge ett tydligt besked om att du står på barnets sida (AAP).
• Börja med öppna frågor om skolan, rasterna och fritiden. Tror du att barnet känner sig ensamt kan du fråga mer direkt, till exempel om hen känner sig ensam i skolan eller på träningen (Friends).
• Ta reda på vad som hindrar: tvivlar barnet på att någon vill vara hens vän, behöver hen träna på sociala färdigheter, saknas likasinnade i barnets sammanhang, eller begränsas hen av stark blyghet eller social ångest (Friends)?
• Håll din egen oro i schack: om du för över din oro kan barnet uppfatta att hen förväntas ha många kompisar, och bli stressat (Friends).
• Andra förklaringar: ett barn med dåliga erfarenheter kan tolka andras beteende negativt. Hjälp barnet att hitta andra förklaringar, som "hen kanske hade sovit dåligt" (Friends).

Små steg och övning

• Ett steg i taget: hjälp barnet att välja någon hen vill lära känna bättre, och sedan säga hej, ställa en fråga eller skriva ett meddelande. Gör en plan A och en plan B om det inte går som ni tänkt (Friends).
• Peppa varje försök: uppmuntra barnet att utmana sig själv och peppa hen varje gång hen har försökt, även om det inte gick som väntat. Många barn känner sig stolta efteråt (Friends). De flesta blir glada när någon säger hej eller hör av sig (Region Skåne).
• Öva på en trygg plats: bjud hem några kompisar, så att du finns nära till hands (Friends). När barnets kompisar är hemma hos er ser du också hur de har det tillsammans (AAP).
• Nya sammanhang: uppmuntra barnet att fortsätta med sina aktiviteter och prova nya. Kyrkor, fritidsgårdar, kulturskolan och frivilligorganisationer har ofta verksamhet för barn och unga, och kommuner och föreningar ordnar ibland gratisaktiviteter (Friends, Region Skåne).

När barnet blir äldre

Relationer med jämnåriga kan vara en utmaning, särskilt för äldre barn och tonåringar som går igenom stora förändringar, då många relationer förändras eller tar slut. Berätta att det är okej att växa ifrån varandra eller att relationer förändras över tid (Region Skåne). Yngre tonåringar är mest benägna att anpassa sig efter vad de tror att gruppen tycker (AAP). Sociala medier kan vara ett roligt sätt att umgås, men att se andra ha roligt kan göra att barnet känner sig ännu mer ensamt. Påminn om att man oftast visar upp de glada stunderna, och uppmuntra pauser från konton som får barnet att må dåligt (Region Skåne). Läs mer i vår guide Hur hjälper jag mitt barn att vara tryggt på nätet?

När det är mer än en jobbig period

Om barnet hamnar utanför gång på gång, boka ett möte med läraren och be skolan ta reda på vad som händer på raster och lunch (AAP). Utfrysning, elaka meddelanden och att ofta bli retad räknas som kränkande behandling, och en lärare som får veta att en elev har blivit kränkt i skolan är skyldig att göra något för att det inte ska hända igen (Region Skåne). Om du tror att barnet blir mobbat, läs vår guide Vad gör jag om mitt barn blir mobbat?

I elevhälsan finns bland annat skolsköterska och skolkurator. De kan hjälpa till med samtal och stöd vid bråk, konflikter eller mobbning, och det kostar ingenting. Både du och barnet kan kontakta dem (1177).