Kroppen

Kroppsuppfattning: hur hjälper jag mitt barn att må bra i sin kropp?

Skriven av Kids by Mollioras redaktion utifrån källorna nedan. Senast uppdaterad: 2 november 2026

Kort svar

Många barn blir mindre nöjda med sin kropp ju äldre de blir. I Skolbarns hälsovanor tyckte 70 procent av de 11-åriga pojkarna och 59 procent av de 11-åriga flickorna att de var lagom, jämfört med 51 och 45 procent vid 15 års ålder (Folkhälsomyndigheten). Sociala medier kan förstärka det genom jämförelser och redigerade bilder (Mediemyndigheten, AAP). Undvik kommentarer om vikt och utseende, beröm sådant som inte handlar om kroppen och prata öppet om vad barnet ser på nätet (AAP, 1177). Kontakta elevhälsan, vårdcentralen eller bup om du märker stora förändringar i barnets mat- eller träningsvanor (1177).

Fråga	Det här gäller	Källa
Hur vanligt är det att vara missnöjd med kroppen?	Andelen som tycker att de är lagom minskar mellan 11 och 15 år. Bland 15-åringarna tycker ungefär hälften det	Folkhälsomyndigheten
Påverkas flickor och pojkar olika?	Flickor tycker oftare att de är för tjocka (29 procent vid 11 år, 43 procent vid 15 år). Pojkar tycker oftare att de är för smala (14 procent vid 11 år, 25 procent vid 15 år)	Folkhälsomyndigheten
Hur många försöker gå ner i vikt?	20 procent av flickorna och 10 procent av pojkarna bland 13- och 15-åringar, 2021/22	Folkhälsomyndigheten
Spelar sociala medier roll?	Barn och unga 10–18 år som spenderar mycket tid på sociala medier är mer missnöjda med sin kropp och har oftare symtom på ätstörningar	Mediemyndigheten
Påverkas killar av träningsinnehåll?	Ja. Killar verkar vara mer sårbara för tränings- och fitnesskonton	Mediemyndigheten, AAP
Vad säger jag om jag är orolig?	Säg vad du ser, utan att döma och utan att fokusera på mat, kropp eller träning, och lyssna	1177

Det här påverkar kroppsuppfattningen

Under puberteten blir både flickor och pojkar mer medvetna om sin kropp och börjar jämföra sig med andra, och unga brukar få en mer negativ syn på sin kropp ju äldre de blir (Folkhälsomyndigheten). Sociala medier kan bidra (Mediemyndigheten, AAP):

Jämförelser: sociala medier gör att vi jämför oss med andra, ibland med orealistiska eller manipulerade bilder. Ångest, låg självkänsla och en tendens att jämföra sig kan förstärka effekterna.
Filter och redigering: influencers har ofta stylister och redigeringsverktyg, och barn kan känna att de också måste se perfekta ut.
Algoritmer: plattformarna visar mer av det barnet tittar på. Det som börjar som allmänna hälsotips kan gå vidare till farliga dieter eller extrema skönhetsideal.
Både tjejer och killar: båda kan påverkas av skönhets- och fitnessideal. Killar verkar vara mer sårbara för träningsinnehåll, och AAP beskriver trender där unga tillbringar timmar på gymmet för att bygga en mycket muskulös kropp.

Så pratar ni om kroppar hemma

Undvik kommentarer om kropp och utseende, även snälla eller oroliga. 1177 ger det rådet när någon har det svårt med maten, eftersom sådana kommentarer kan få motsatt effekt.
Beröm det som inte handlar om kroppen: lyft barnets styrkor och goda egenskaper som inte har med vikt att göra, och säg ofta att du tror på hen (AAP).
Inget retande hemma: en del barn blir retade av syskon, och en del föräldrar kommenterar barnets vikt negativt. Om det händer hemma hos er, sätt stopp och kom överens om familjeregler för hur ni behandlar varandra (AAP).
Retande i skolan: var tydlig med att ingen förtjänar att bli retad för sin vikt eller något annat, och prata med läraren (AAP). Läs mer i vår guide om mobbning.
Skyddsfaktorer: att träffa kompisar på riktigt och att röra på sig är bra för hur barn mår av tiden på nätet (Mediemyndigheten).

Sociala medier och skönhetsideal

Var nyfiken, inte dömande: fråga vad barnet gillar att titta på, om hen ser innehåll som gör hen orolig och om vissa bilder ser fejkade ut. Lyssna mer än du pratar och fortsätt samtalet över tid (AAP).
Titta tillsammans: kika på barnets flöde ihop och prata om hur man på sociala medier kan framställa sig på ett sätt som kanske inte stämmer (Mediemyndigheten).
Visa hur algoritmen fungerar: sök på ett nytt ämne på ditt eget konto och se hur snabbt flödet ändras (AAP). Det går ofta att nollställa flöden så att algoritmen börjar om, och du kan visa barnet hur man gör (Mediemyndigheten).
Åldersgränser och anmälan: i Sverige är åldersgränsen 13 år på TikTok, Instagram och Snapchat. Anmäl skadligt innehåll: de stora plattformarna har anmälningsfunktioner och en skyldighet att kontrollera och ta bort sådant innehåll (Mediemyndigheten).
En medieplan för familjen kan hjälpa alla att använda sociala medier på ett sunt sätt (AAP). Se också vår guide om första mobilen.

När det kan vara mer än en fas

Vem som helst kan få en ätstörning, oavsett kön eller ålder, och det syns inte alltid utanpå (1177). En ätstörning kan lätt misstas för att "bara leva nyttigt" (Mediemyndigheten). Tecken att vara uppmärksam på är till exempel (1177, AAP):

att barnet blir mer och mer fixerat vid mat, vikt eller hur mycket hen äter
att barnet hoppar över måltider eller undviker att äta med andra
stora förändringar i matvanorna
extrem eller tvångsmässig träning, eller ångest när ett pass blir av
att barnet kräks eller använder laxermedel efter maten
att barnet tappar intresset för kompisar och aktiviteter, håller sig på rummet mycket mer än vanligt eller har oro som snurrar runt i huvudet

Om du är orolig, säg vad du ser utan att döma, till exempel: "Jag ser att du undviker måltider, är det något du vill prata om?" Lyssna även om du inte håller med, i stället för att argumentera emot. En ätstörning kräver professionell hjälp, och du kan hjälpa till genom att kontakta vården (1177).

Testa den här veckan

Lägg märke till en sak den här veckan som du berömmer hos barnet och som inte handlar om utseende, som omtanke, envishet eller humor, och säg det högt.
Be barnet visa dig ett konto hen gillar, och prata tillsammans om vilka bilder som kan vara redigerade.
Kom överens i familjen om att ingen kommenterar någons vikt eller kropp, inte ens sin egen.

När ska ni söka hjälp?

Kontakta elevhälsan, vårdcentralen, en ungdomsmottagning (från 13 år) eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup, om du tror att ditt barn mår dåligt (1177). Sök vård så snart som möjligt om du tror att barnet kan ha en ätstörning (1177). Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning eller hjälp att hitta rätt mottagning. Kontakta bup om barnet pratar om att vilja skada sig själv eller om att inte vilja leva. Att lugnt fråga om sådana tankar ökar inte risken för självmord (1177). Sök vård direkt på en akutmottagning eller ring 112 om barnet är på väg att skada sig själv eller ta sitt liv (1177). Se också Mitt barn oroar sig mycket. När är det ångest?

Den här guiden är allmän information, inte medicinsk rådgivning för just ditt barn.