Vinterkräksjuka: hur tar jag hand om mitt barn och stoppar smittan?
Vinterkräksjuka orsakas av calicivirus, oftast norovirus. Den sprids mycket lätt och är som mest aktuell mellan november och april (1177). De flesta blir bättre inom ett till tre dygn och kan tas om hand hemma med vila och lite vätska i taget, ofta (1177). Tvätta händerna med tvål och vatten: handsprit räcker inte för att hindra smittan (1177, Folkhälsomyndigheten). Ett skolbarn ska stanna hemma i minst ett dygn efter att hen har blivit frisk, och ska orka en hel skoldag (1177).
| Fråga | Vad som gäller | Källa |
|---|---|---|
| Hur snabbt blir man sjuk efter smittan? | Vanligtvis inom 12–48 timmar | 1177, Folkhälsomyndigheten |
| Hur länge håller det i sig? | De flesta blir bättre inom ett till tre dygn | 1177, NHS |
| Vad ska barnet dricka? | Lite i taget, men mer än vanligt. Vätskeersättning från apoteket hjälper vid mycket kräkningar eller kraftig diarré | 1177 |
| Fungerar handsprit? | Nej, det räcker inte. Tvätta händerna med tvål och vatten | 1177, Folkhälsomyndigheten, NHS |
| När kan barnet gå tillbaka till skolan? | Minst ett dygn efter att hen har blivit frisk, och hen ska orka en hel dag. Brittiska NHS råder att vänta tills det har gått 2 dygn utan kräkningar eller diarré | 1177, NHS |
| Måste friska syskon stanna hemma? | Nej, men de ska tvätta händerna noga och gå hem direkt om de får symtom | 1177 |
| Kan barnet bli sjukt igen? | Ja. Skyddet efter en infektion är kortvarigt, så man kan bli sjuk flera gånger under en vinter | 1177, Folkhälsomyndigheten |
Vad det är och hur det smittar
Vinterkräksjuka beror på calicivirus. Det finns två typer, norovirus och sapovirus, och norovirus är vanligast. Symtomen kommer ofta snabbt: illamående, kräkningar, ont i magen, diarré, ont i kroppen, feber och huvudvärk (1177). Det är den vanligaste typen av magsjuka i Sverige, och de flesta blir sjuka mellan januari och mars, men man kan få den hela året (1177).
- Mycket smittsamt: det finns väldigt stora mängder virus i avföringen, och även kräkningar smittar. Viruset kan spridas med små partiklar i luften när någon kräks eller spolar på toaletten, och via ytor (Folkhälsomyndigheten).
- Mat och vatten: det sprids också med mat som hanterats av någon som är sjuk, och med vatten eller otillagad mat som sköljts i förorenat vatten, till exempel frysta bär. Livsmedelsverket rekommenderar att frysta importerade hallon kokas innan de äts. Viruset förstörs vid över 70 grader, men inte vid frysning (1177).
- Efter sjukdomen: smittsamheten är störst när man har symtom, men man kan smitta även efter att man blivit frisk (Folkhälsomyndigheten). Det finns inget vaccin (Folkhälsomyndigheten).
Ta hand om barnet hemma
- Vila och vätska: barnet behöver dricka mer än vanligt, särskilt vid feber. Ge lite i taget, gärna med en sked om det är svårt att få behålla något (1177).
- Mycket kräkningar: 1177 råder att barn som kräks mycket får ungefär två teskedar (cirka 10 milliliter) vätska var femte minut.
- Vätskeersättning: bäst om barnet kräks mycket eller har kraftig diarré. Den finns att köpa på apotek. Vill barnet inte dricka den kan du smaksätta med lite juice eller koncentrerad saft (1177).
- Annan dryck: äldre barn är inte lika känsliga för uttorkning som yngre, så du kan ge ett äldre barn det hen vill dricka (1177). Brittiska NHS avråder från juice och läsk, eftersom det kan förvärra diarrén.
- Mat: pröva vanlig mat i små portioner när barnet mår bättre (1177).
- Läkemedel: paracetamol kan lindra; läs bipacksedeln först. Ge inte stoppande medel mot diarré till barn under 12 år, och ge inte acetylsalicylsyra (aspirin) till barn under 16 år (NHS).
- Ont i rumpan: tvätta eller duscha i stället för att torka med papper, torka försiktigt och smörj med en fet kräm (1177).
Håll koll på tecken på uttorkning
När barnet förlorar vätska genom kräkningar och diarré kan hen bli uttorkad. Tecken hos barn är bland annat (1177):
- att barnet är trött, slö eller orkeslös
- att barnet är törstigare än vanligt, eller ibland inte törstig alls
- att barnet kissar mindre, och att urinen är mörk och luktar starkt
- torra läppar, huvudvärk eller att barnet inte vill äta
- gråblek hud, mörka ringar under ögonen eller insjunkna ögon.
Barn med en långvarig sjukdom, till exempel typ 1-diabetes eller en njur- eller hjärtsjukdom, är känsligare för uttorkning (1177).
Stoppa smittan hemma
- Tvål och vatten: alla ska tvätta händerna noga efter toalettbesök, före måltider och efter att ha tagit i saker som kan ha virus på sig (1177, Folkhälsomyndigheten).
- Egen handduk: använd flytande tvål och torka händerna med en egen handduk eller pappershanddukar (1177).
- Köket: den som kräks eller har diarré ska inte laga mat åt andra (1177, Folkhälsomyndigheten).
- Tvätt: tvätta kläder och sängkläder med kräk eller bajs på i 60 grader, separat från annan tvätt (NHS).
- Städning: rengör toalettsits, spolknapp, kranar och dörrhandtag i badrummet (NHS).
Tillbaka till skolan
Se till att barnet är helt friskt först. Skolbarn ska stanna hemma i minst ett dygn efter att de har blivit friska, och ska orka vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna (1177). Folkhälsomyndigheten skriver att det brukar ta minst ett par dagar efter sista dagen med symtom innan man är tillbaka, och brittiska NHS råder att vänta tills det har gått 2 dygn utan kräkningar eller diarré. Hur länge barnet ska vara hemma beror på ålder och mognad: risken att smitta minskar när barnet själv kan gå på toaletten och tvätta händerna efteråt (1177). Friska syskon kan gå till skolan som vanligt (1177). Om andra vanliga sjukdomar kan du läsa i vår guide Är mitt barn för sjukt för skolan?
Testa den här veckan
- Titta i badrumsskåpet nu: köp vätskeersättning på apoteket så att ni har den hemma innan säsongen tar fart.
- Öva handtvätt med tvål och vatten efter toaletten och före maten, och påminn alla om att handsprit inte räcker mot det här viruset.
- Ge alla i familjen en egen handduk, eller ställ fram pappershanddukar, under vintermånaderna.
När ska ni söka hjälp?
De flesta barn med vinterkräksjuka behöver inte söka vård. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning, eller vårdcentralen, om barnet är mycket trött och svagt, har kräkts mer än ett dygn utan att det avtar, har haft diarré i mer än en vecka, har en långvarig sjukdom och tar läkemedel regelbundet, eller visar tecken på uttorkning (1177). Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om barnet har blodig diarré, hög feber med frossa, svåra magsmärtor som inte går över eller tecken på kraftig uttorkning. Är det stängt, sök vård på en akutmottagning (1177). Ring alltid mottagningen innan ni åker dit, eftersom viruset är mycket smittsamt (1177). Ring 112 om barnet är svårt att väcka, förvirrat eller inte reagerar som vanligt, har svårt att andas, eller kräks blod eller grönt (NHS). Se också när ni ska söka vård för barnet.
Den här guiden är allmän information, inte medicinsk rådgivning för just ditt barn.